Altruismer
I min värld är altruistiska handlingar nära besläktade med civilkurage. Båda dessa företeelser verkar i grund och botten vara väldigt naturliga beteenden hos oss människor, något som jag kan bli oerhört inspirerad och stärkt av. Att några av våra mest självklara egenskaper verkar vara att just handla osjälviskt, modigt och omhändertagande. Inte egoistiskt, girigt och ondskefullt, som är den självbild vi tyvärr pumpar oss fulla med. Inte minst i dataspel, filmer, tv-serier, böcker och inte minst nyhetsreportage, för att bara nämna några. Verkligt mod och kloka handlingar som stärker oss och för oss närmare varann är av helt annat slag än våldet, sexismen och bedragandet som får oproportionerligt utrymme.
Sedan en tid tillbaka arbetar jag därför på ett allkonstverk som jag kallar Altruismer. Det består av en växande samling självständiga stycken av olika karaktär, där röst/kör/orkester/live elektronik/dans och film är de vanligaste uttrycken.
Den äldsta delen i Altruismer är Excercise of faith (will be the safest), en körsats ur verket Ahimsa som jag skrev under mitt sista år på Gotlands Tonsättarskola, 2004. Excercise of Faith är baserat på ett radiotal som Mahatma Gandhi höll i BBC 1931 (inspelat på vaxrullar). För mig var Gandhi en sann altruist, en som valde att praktiskt visa att icke-våldsliga metoder fungerar även i situationer där våldet är det förhärskande.
En annan del i Altruismer är det påbörjade men ännu inte färdiga stycket Greta T, baserat på Greta Thunbergs mycket utelämnande tal hon höll i FN 2019. Detta var en handling som jag betraktar som altruistisk: en människa som med sig själv som insats försöker rädda någon annan. I det här fallet hela jorden och mänskligheten. Utan skyddsnät och utan vare sig någon dold agenda eller stor organisation bakom sig, visade hon världens så kallade ledare sin uppriktiga vrede och förtvivlan över deras klena handlingskraft inför de hotande klimatförändringarna.
Ett tredje stycke i Altruismer är filmen Det Riktiga Sverige som blev mitt sätt att ventilera min frustration över de till synes slumpmässiga avslag som Migrationsverket delade ut till ensamkommande flyktingar 2018 och framåt. Tillsammans med ett filmteam och ett gäng av dem saken gällde, ringade vi in en plätt ute vid havet på östra Gotland där amnesti och pass delades ut under festliga former en stormig eftermiddag i mars 2019.
Den fjärde och väldigt ”akuta” satsen som ingår i Altruismer är Tonen Se. Den är min närmast panikartade reaktion på kriget i Ukraina och det ödesdigra faktum att tusentals ryska män (och några kvinnor), som soldater gått med på att genomföra denna vansinnesinvasion. Tonen Se är även här mitt sätt att ventilera en förtvivlan, en enorm sorg över att världen utanför denna katastrof, saknar verktyg att få stop på det. Att de som verkligen har möjlighet att vägra utföra detta vidriga jobb, faktiskt väljer att göra det. Att vi trots otaliga krig av liknande slag, fortsätter välja en tilltro till det militära, det väpnade försvaret. Att fortsätta tro på det är rätt och klokt att låta
enskilda män(niskor) få ha makten att bestämma över gigantiska arméer och vapensystem som riskerar att ruinera hela vår planet. Samtidigt med att de är världens mest förmögna. Det är dags att vi som tror på något helt annat får bestämma några århundraden nu
TID
Höst 2020 – Pågående
FORMAT
Text
Ljud